Just nu är jag helt förstörd. I över ett halvår har nu jag och mamma varit på besök hos veterinären med Nogat. Det började med att han började sparka när jag red, vi åkte dit och de hittade ingenting mer än att han var lite öm i vänsterbenet . Efter många återbesök, behandlingar och  röntgen fick vi åka till Helsingborg för en specialröntgen där de hittade två saker i Nogats hov. En fraktur och en cysta. De båda har förmodligen funnits där ända sedan han var föl och det ser inte alls ljust ut. Veterinären tror till 90 % att det är cystan som skapar problem och är det den så finns det ingenting att göra.

Jag har bara ägt Nogat i ett år och han är den absolut bästa hästen någonsin. Han är ärlig,snäll och ställer alltid upp. Det känns riktigt ont i hjärtat att veta att detta kan vara det absolut sista av min älskade häst. Han är bara 7 år och jag hade planerat in så otroligt mycket för vår tävlingskarriär men det verkar som det är här det tar slut. Många förstår nog inte och tänker säkert ”det är ju bara en häst”. Men när du umgås med ett djur mer än en gång om dagen i över två år betyder det så mycket mer än det. Jag vet hur Nogat fungerar in och utantill. Jag hade så mycket förhoppningar om hur allt skulle bli och nu känns allt så meningslöst och tråkigt. Men det känns på sätt och vis skönt att veta att hans skador inte är något jag har skapat eller bidragit till. Just nu hoppas jag innerligt att det är frakturen som är problemet så att jag inte behöver lämna denna underbara hästen…

älsklingenbilden är från förra året

 

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>